Undertecknad använder SVN i Coda och Cornerstone, men inget av programmen klarar av att exportera loggen som en textfil. Det går bra att läsa loggen i Cornerstone, men att publicera den någon annanstans är inte möjligt. Coda klarar bara att skriva till loggen, inte att visa den eller exportera.

Åter till terminalen

Lyckligtvis är Subversion ett mycket kompetent program, även om det kräver textkommandon för att kunna styras. Man kan exportera loggen på många olika sätt, men det vanligaste är nog ändå som en ren textfil som publiceras som en ändringslogg (changelog) tillsammans med nytt versionssläpp av programmet.

Först och främst behöver man ha läsrättigheter i revisionsarkivet (repository) och adressen dit. Sedan kan man köra följande kommando i terminalen:

svn log http://core.svn.wordpress.org/ > ~/Desktop/log.txt

Då sparas en textfil på skrivbordet med hela loggen i. I det här fallet är det WordPress SVN som loggen exporteras från. Vill man även ha med vilka filer som är ändrade i respektive revision använder man flaggan -v innan sökvägen:

svn log -v http://core.svn.wordpress.org/ > ~/Desktop/log.txt

Och vill man enbart ta med ändringar mellan två revisionsnummer lägger man till flaggan -r och intervallet som ska exporteras. Här mellan 15.400 och 15.500:

svn log -r 15500:15400 http://core.svn.wordpress.org/ > ~/Desktop/log.txt

Det nummer som står först är det som hamnar överst i textfilen.

Det går också att exportera en XML-fil istället för en ren textfil om man skulle ha det behovet. Då lägger man till flaggan --xml och kommer ihåg att ha rätt filsuffix.

svn log --xml http://core.svn.wordpress.org/ > ~/Desktop/log.xml

Naturligtvis går det att kombinera flaggorna efter behov så att man får precis det resultat man vill.

Det finns en finurlig sax som löser problemet med att få det befintliga SIM-kortet att pass i de nya Iphone och Ipad genom att stansa ut ett mikro-SIM från ett vanligt mini.

Produkten heter Cut my sim och kostar 190 kr (19:95 €). Kan vara värt pengarna om man planerar att klippa många kort. Annars går det bra att använda vår mall här från Macbloggen för att klippa till kortet också.

I och med IOS 4.1 introduceras, bland annat, en ny funktion i kamera-appen i Iphone som Apple kallar HDR. Tanken är att komma till rätta med mobilkamerornas dåliga dynamiska omfång.

Macbloggen har haft möjlighet att testa IOS 4.1 några dagar innan det släpps för allmänheten. Intrycket är gott över lag, men just de nya funktionerna i kameran är det som känns mest intressant.

Vad är då HDR?

HDR står för High Dynamic Range, och enkelt förklarat är det ett sätt att ta fler bilder med olika exponering av samma motiv, och sedan lägga samman dem så att man bevarar detaljer och dynamik i både högdagrar och skuggor. Äkta HDR är i princip en bild med väldigt mycket högre dynamiskt omfång som man sedan kan sampla ned till en 24-bitarsbild där både detaljerna i en ljus himmel och de mörkaste nyanserna i skuggpartier framträder.

Egentligen är det inte HDR i sin ursprungliga bemärkelse i IOS, eftersom det inte går att göra efterjusteringar av exponeringen och blandningen av bilderna. Men eftersom det fungerar så pass enkelt och att det inte krävs något fotokunnande av fotografen, förutom att resultatet blir bra, så är det en mycket lyckad uppgradering av kameran i telefonen.

Det finns redan idag appar som gör motsvarande sak, men inte på långa vägar lika snabbt och bra. Bland annat programmet HDR Pro gör det, men kräver nästan att man har ett motiv som står still och att man kan ha något att ta stöd mot när man fotar. Den tar tre bilder i så snabb följd den kan efter varandra, och flyttar sig motivet eller kameran är det mer eller mindre kört att få till det.

I Apples implementering tas alla bilderna i direkt följd vid det tillfälle man trycker på slutarknappen. Det går så fort att man inte märker att det är flera exponeringar. Risken för rörelseoskärpa minskar då avsevärt, vilket gör det klart värt att använda funktionen.

Så när passar det här bra att använda?

När man fotar i motljus riskerar man att dels fräta ut alla ljusa partier till vitt, och att förlora djupet i de mörka. Har man inte en motljusbilxt så funkar faktiskt den här HDR-funktionen hyggligt bra. Resultatet blir mycket bättre än utan, trots att naturligtvis bilden blir rätt utfrätt ändå.

HDR i den högra versionen av bilden. Skillnaden syns tydligt i bildskärmen.

Det passar inte i alla situationer och för alla motiv att använda HDR-funktionen, men vi kan i alla fall konstatera att när den gör sitt jobb bra genom att vara lättillgänglig och enkel att använda. Dessutom sparar den automatiskt både HDR-versionen och den normalexponerade. Så kan man välja efteråt vilken som blev bäst.

Klockan 19.00 svensk tid stiger Steve Jobs upp på scenen i Yerba Buena Center i San Francisco för att presentera nya produkter. Gissningsvis kommer också en ny version av Itunes, Mac OS X 10.6.5 och IOS 4.1 att släppas. Dessutom blir det förmodligen ganska stort fokus på musik, video, spel och underhållning. Bland annat. Det intressantaste är nog ändå vilken artist man bjudit in att spela i slutet.

Apple publicerar länk till sin sändning på apple.com, och de övriga sajter som rapporterar från eventet hittar du här nedan.

Allt om mac har lovat liverapportering.
Slashat har livesändning med video.
Twit har som vanligt video med kommentatorer.
Buzz out load har lovat liveblogg.
Engadget rapporterar live.
MacRumors kör även en Twitter-blogg.
Gizmodo livebloggar och brukar ha bra bilder.
GDGT har en liveblogg.
The Mac Observer kör live i sin blogg och även på Twitter.
Maclife har en även de en Twitter igång.
Smoking apples brukar fånga det mesta på Twitter

En video av hela keynoten kommer att finnas för nedladdning på Apples podcastkanal några timmar efter att den avslutats, och så småningom även på Apples event-sida. Innan podcasten publiceras brukar en on-demanström finnas på Apples sajt också.

Virtual Box är en mjukvara för virtualisering av X86-system som finns både i en kommersiell och en gratis begränsad version släppt under GPL. Här använder vi GPL-versionen som fungerar bra för ändamålet.

Att ställa in nätverken för att ansluta från värdsystemet (i vårt fall Mac OS X) till gästsystemet kan vara lite krångligt. Det finns tre sätt med olika för- och nackdelar.

Den virtuella maskinens nätverksadapter som NAT, bryggat nätverkskort och virtuellt nätverkskort

NAT – Network Address Translation

Som standard är ett nytt gästsystem konfigurerat att ansluta mot internet med NAT vilket förenklat betyder att Virtual Box fungerar som en router med en extern IP-adress i samma serie som värdsystemet från din router. Gästsystemen får IP-nummer i en egen serie på insidan (10.0.X.15) som även skiljer sig åt mellan gästsystemen.

För att komma åt gästsystem måste man göra portmappningar för dom tjänster man vill ansluta till. Gästsystemen kan i sin tur utan problem komma ut på internet men inte kommunicera med varandra.

För att göra en portmappning måste man använda terminalen med följande kommandon:

VBoxManage setextradata "guestname" "VBoxInternal/Devices/pcnet/0/LUN#0/Config/guesthttp/Protocol" TCP

VBoxManage setextradata "guestname" "VBoxInternal/Devices/pcnet/0/LUN#0/Config/guesthttp/GuestPort" 80

VBoxManage setextradata "guestname" "VBoxInternal/Devices/pcnet/0/LUN#0/Config/guesthttp/HostPort" 8080

Guestname är namnet på gästsystemet, pcnet är den virtuella nätverksadaptern (det finna även andra att välja på så man måste ange rätt), guesthttp kan vara vad du vill men bör beskriva tjänsten. Dom sista siffrorna är porten för tjänsten man ansluter mot, vilket måste vara högre än 1024 på värdsystemet – i det här faller använder vi 8080 till webbservern på port 80 i gästsytemet. Inställningarna sparas i en xml-fil för respektive gästsystem under Bibliotek / VirtualBox / Machines.

Nu går det att ansluta till webbsevern genom att ange IP-adressen till Virtual Box (den går att hitta i din routers logg) följt av ett kolon och porten 8080. Vill man komma åt fler tjänster måste man portmappa även dessa – för exempelvis SSH port 2222 på värdsidan till 22 på gästsidan. Har man flera gästsystem måste dessa ha olika portnummer på värdsidan.

Bryggat nätverkskort

Det absolut enklaste sättet att ansluta till gästsystemet är genom att byta till bryggat nätverkskort under maskinens nätverksintällningar. Då får maskinen ett IP-nummer i samma serie som värdsystemet från din router – gästmaskiner och värdsystemet kan alltså kommunicera direkt med varandra. Har du en bärbar dator är det bäst att välja Airport som nätverkskort så det även fungerar om nätverkssladden inte är ansluten.

Endast värdnätverk

Värdnätverket fungerar som en router i Virtual Box samt skapar ett virtuellt nätverkskortet (vboxnet) i värdsystemet. Virtual Box delar som standard ut adressen 192.168.56.1 till värdsystemet och adresser över 192.168.56.100 till gästsystemen. Normalt finns ingen orsak att ändra detta, men det går både att redigera och lägga till fler virtuella kort under Virtual Box, Preferences och Nätverk i menyn. Det virtuella nätverkskortet syns inte under nätverksinställningarna i Mac OS X men genom att lista nätverken i konsolen med ifconfig kan vi se att det finns.

Precis som med bryggat nätverkskort kan gästmaskiner och värdsystemet kommunicera med varandra direkt. Problemet är att gästmaskinen inte kommer ut på internet – en av fördelarna med att använde Linux som server är just hur enkelt det är att installera mjukvara med kommandon som apt-get, vilket alltså inte är möjligt utan en internetanslutning.

För att lösa det här kan man konfigurera Adapter 2 på gästsystemet som NAT eller bryggat nätverkskort, samt i slutet av /etc/network/interfaces på gästmaskinen lägga till följande rader:

auto eth1

iface eth1 inet dhcp

Nu går det att ansluta mot maskinen även när man saknar nätverk samt komma åt internet på den när man har tillgång till det.

Den virtuella maskinens nätverksuppgifter från kommandot ifconfig

Det finns flera nackdelar med dom första två sätten – det blir många portar att hålla reda på och svårt att använda statiska IP-adresser ifall man flyttar datorn mellan olika nätverk. Ett viktigt problem är att man hela tiden är beroende av att vara ansluten till ett fysiskt nätverk – vill man exempelvis jobba på tåget eller demonstrera ett projekt hos en kund går det inte.

Den bästa lösningen är därför att använda det virtuella nätverkskortet i Virtual Box.

Virtual Box finns att ladda ner här. Vill du lära dig mer finns det bland annat en mycket en mycket bra användarmanual på engelska som PDF.

Wordcamp är en konferens för allt som har med WordPress att göra. Det är ett informellt, gräsrotsorganiserat evenemang som ordnas av WordPressanvändare. Alla från vanliga användare till programmerare, designers, bloggare, marknadsförare eller bara allmänt intresserade är välkomna att dela idéer och lära känna varandra.

I den svenska versionen av Wordcamp ska vi i år försöka att blanda intressanta föreläsningar med workshops. Allt för att alla ska kunna få både bredda sina kunskaper, och träffa andra som sysslar med samma saker som man själv gör. Oavsett om det handlar om programmering, design eller att blogga. Eller något däremellan.

Macbloggen är medarrangör av evenemanget som går av stapeln den 23 oktober på Scandic hotell i Bollnäs. För den intresserade kan biljetter bokas på wordcamp.se där också all information om träffen finns.

Inte för att behovet uppstår så ofta, men om man vill kunna komma åt till exempel digitala böcker man köpt inuti ett program, och som inte synkroniseras till Itunes, så kommer ett sånt här verktyg väl till pass.

Programmet Iphone explorer blottar hela filsystemet på IOS-enheter och låter dig kopiera filer från dem till daton. Programmet är gratis och kan laddas ned från tillverkarens webbplats.

Stödet för unicode och alla de tecken som är möjliga via den standarden i Mac OS X fungerar enbart i de program som använder systemets textmotor. Men för program som Illustrator och Photoshop går det ändå att komma åt alla tecken, även om det kräver lite handpåläggning.

Filmen är fem minuter lång och kan även laddas ned här.

Mappen med aliaset till Illustrator ska ligga i Bibliotek i din hemmapp och heta PDF Services.

Normalt sett väljer man ett standardprogram som datorn automatiskt startar när man kopplar in en kamera. Men har man flera kameror – och vem har inte det idag – kanske inte ett enda program är det bästa. Kompaktkameran kanske passar bäst i Iphoto, medan systemkameran trivs bättre i Aperture eller Lightroom.

Filmen är 3 minuter lång och kan även laddas ner här.

I videon använder vi programmet Bildinsamling som finns i programmappen på din dator.