Olika färgkällors temperatur

Vid trycksaksproduktion är det viktigt att ha ett betraktningsljus när man granskar original och provtryck som stämmer överens med ett naturligt ljus. Därför är det mycket viktigt att ha en ljussättning i lokalen där man arbetar som är genomtänkt. Men också att man har utrymmen för bild- och färgkorrigering där man har en förutsägbarhet av ljuset, och kan kontrollera färger och bilder i en neutral miljö.


Allt ljus har olika färger. Ljuset vi ser ute har ofta en blåaktig ton medan ljuset inomhus har en mer varm färg som går mot rött. Ögat är så avancerat att det snabbt kan ställa om sig till de olika kulörerna och neutralisera färgen. Vi upplever därför inte den skillnaden av ljusets färg speciellt tydligt. Det vi däremot märker är intensiteten i ljuset. Vem har inte någon gång fått en ljuschock när man stigit utanför dörren en solig vinterdag.

Varmt och kallt

För att kunna ha en förutsägbarhet i ljuset, och för att kunna simulera miljöer till exempel vid fotografering, mäter man färgtemperaturen på ljuset. I princip är det hur mycket röd- eller blåstick som förekommer i det vita ljuset. Temperaturen mäts i Kelvin, och har som referens en Kobolt-klump som värms upp och då får en färgton. Ju varmare metallen blir, desto blåare färg.

Man talar om varma och kalla färger, och menar då att en varm färg är rödaktig, och en kall blåaktig. Detta har med den mentala uppfattningen av färgen att göra, och alltså inte något med en faktisk mätbar värme.

Vi har ett antal olika ljuskällor i vår miljö. Några av dem är naturliga, som solen, månen och reflektioner av dem. Men vi har också ett antal konstgjorda. Här är några vanligt förekommande, och de färgtemperaturer de rör sig inom.

Glödlampa

Den idag mest vanliga ljuskällan är glödlampan. Den har en glödtråd som består av wolfram och avger ett gultonat ljus som uppfattas som varmt. Glödlampan har en färgtemperatur mellan 700 K och 3 200 K beroende på styrkan.

Halogenlampa

På 50-talet utvecklades en ny teknik där glödlampans normala gasblandning byttes mot en halogengas. Fördelen var att glödtråden kunde belastas med högre temperatur i förhållande till den traditionella glödlampan. Resultatet blev ett starkare ljus, men också betydligt vitare. Färgtemperaturen i halogenlampor ligger på ungefär 3 200 K.

Lysrör

Ljuset från ett lysrör har en viss dämpad egenskap, som gör att de har en lägre ljusavgivning. Det här gör att ett fullfärgslysrör med en färgtemperatur på 5 000 K får ett mindre intensivt sken än andra ljuskällor med samma färgtemperatur. Det här är viktigt att tänka på till exempel när man fotograferar. Vanliga lysrör i hemmet eller på kontor har oftast en färgtemperatur nedåt 3 500 K, vilket ofta ger gulstick i foton även om man visuellt uppfattar ljuset som vitt.

Vill man ha ett betraktningsljus med full ljusavgivning måste man då använda någon typ av glödlampa. Antingen vanlig wolfram eller halogen.

Några exempel på ljuskällors färgtemperaturer.
Typ Färgtemperatur
Klarblå himmel vinter 10 000–15 000 K
Reflektion från blå himmel 9 000 K
Dis en solig vinterdag 8 000 K
Solsken vid sommar 7 100 K
Reflektion från moln 7 000 K
Dagsljusrör 6 500 K
Elektronblixt 6 000 K
Dagsljusrör de luxe 5 000 K
Direkt solljus 4 500 K
Vanligt lysrör 4 000 K
Direkt månsken 3 600 K
Fotolampa 3 400 K
Halogenlampa 3 200 K
Varmvitt lysrör 3 000 K
Vanlig glödlampa 2 700–3 200 K
Motorvägsljus 2 500 K
Soluppgång/solnedgång 2 000 K
Stearinljus 1 000 K
Justering av färg i fotografier

När man fotograferat i en miljö där man inte har kontroll över ljusets temperatur så kan det vara nödvändigt att göra en färgbalansering i efterhand. Här är ett exempel på en bild som är tagen inomhus i ungefär 3 000 K. Belysningen är befintliga glödlampor.

Varm

Foto: Karl Wångstedt

Varm bild tagen inomhus.

För att få ett naturligare utseende på bilden i framför allt hudtoner och även på väggar runt om så får man gå in och göra en färgbalansering där man minskar de röda tonerna och ökar de blå. Ändrar färgtemperaturen från den allt för varma till en mer normalbalanserad som ligger på ungefär 5 000–6 500 K.

Varm justerad

Foto: Karl Wångstedt

Färgbalanserad bild. Mer neutral i färgtonen.

Samma sak kan mycket väl gälla tvärt om. Nedan ser vi en allt för kall bild. Tagen en klar vinterdag i ungefär 9 000–10 000 K.

Kall

Foto: Karl Wångstedt

Kall bild tagen en klar vinterdag.

Här behöver vi också normalisera färgerna genom att minska de blå och gröna nyanserna och öka de röda en aning.

Kall justerad

Foto: Karl Wångstedt

Justerad bild till mer normala färgtoner.

Hoppa högst upp på sidan

Hoppa högst upp på sidan