Glödlampan går i graven

Nu börjar glödlampan fasas ut till förmån för energieffektivare ljuskällor, vilket gett upphov till många upprörda känslor. Vi tar tillfället i akt och går igenom ämnet ljuskällor, hur ljuset ifrån dom upplevs samt hur bra dom är ur energisynpunkt.

Lågenergilampan, eller rättare sagt lysrörslampan, är en produkt som förknippas med många faktafel. Det är inte så konstigt eftersom dom första generationerna var mycket dåliga – ljuset var blåaktigt och det kunde ta en stund innan dom tände. Därför har det inför förbudet av glödlampor hamstrats i butikerna – vilket är helt onödigt eftersom det idag finns flera alternativ att ersätta glödlampan med som ger lika bra ljus och dessutom är billigare i längden.

Foto: Macbloggen

Ljuskronorna i Kiruna kyrka kan bestyckas med halogenglödlampor istället för fula lysrörslampor.

Någonting man ofta hör är att lysrörslampan är sämre för miljön, på grund av innehållet av tungmetaller, och att man kan skadas av dom om en ljuskälla går sönder. Jämför man det med mängden tungmetaller som sprids vid framställning av energin vi slösar bort så är det i själva verket en minskning – riskerna med trasiga ljuskällor är korrekt och förekommer redan i form av lysrör.

Att glödlampans värmeenergi skulle kompensera för uppvärmning av bostaden är även det fel, eftersom den inte placeras på en effektiv plats för uppvärmning och dessutom används även när vi inte behöver värmen.

Tekniska termer inom belysning

För att förstå vad som skiljer ljuskällorna åt måste vi gå igenom några termer som används:

Effekt: Den mängd energi som används mätt i watt (W). Inom belysning ses det av många som ett mått på hur mycket ljus man får av en ljuskälla, vilket är helt fel. Glödlampan omvandlar till exempel knappt 10 procent till synligt ljus – resten slösas bort som värme.

Ljusflöde: Den mängd ljus en ljuskälla avger mätt i lumen (lm). Ljusutbytet, hur effektiv en ljuskälla är, får man med förhållandet lumen per watt.

Färgtemperatur: Ljusets färgton mätt i Kelvin (K). Hög färgtemperatur har en blåaktiga färgtoner vilket upplevs som ett kallt ljus. Låg färgtemperatur har en rödaktiga färgtoner vilket upplevs som varmt ljus. Dagsljus har en temperatur på mellan 5.000 och 7.000 Kelvin medan glödlampor och lysrör har ungefär hälften. Det finns dock speciella ljuskällor i nivå med dagsljus.

Färgåtergivning: Mått på ljusets färgåtergivningsförmåga enligt Ra-index (Ra eller CRI), där 100 är närmast likt referensljuskällan – dagsljus eller en upphettad svartkropp.

Ljuskällor och deras egenskaper

Det finns mängder med olika ljuskällor, här tittar vi på dom som använda inomhus och hur dom skiljer sig åt:

Glödlampan lyser genom att elektricitet leds genom en glödtråd i en glaskolv fyllt med gas, vars syfte är att förlänga brinntiden på glödtråden. Tråden måste tåla höga temperaturer och tillverkas vanligtvis i volfram – resultatet blir en upphettad svartkropp och glödlampan har därför en färgåtergivning på närmare 100 Ra. Färgtemperatur är ungefär 2.700–3.200 Kelvin. Ljusutbytet är 10–14 lumen / watt. Livslängden beräknas till 1.000 timmar.

Halogenlampan är en sorts glödlampa där skillnaden är i hur gasen reagerar med glödtråden. Resultatet blir en livslängd på 2.000–5.000 timmar och ett ljusutbyte på 13–33 lumen per watt. Beträffande färgåtergivning och färgtemperatur är det till 230 volts halogenlampor densamma som glödlampans. Halogenlampor för lågspänning, till exempel 12 volt, har däremot en kallare nyans och längre livslängd. Den går även att ljusreglera med samma teknik som används för glödlampan, men man bör kontrollera att transformatorn och dimmern fungerar ihop, om det är lågvoltshalogen.

Lysrör innehåller gas och kvicksilver som generera uv-strålning när elektricitet leds genom det. Ett lyspulver på rörets insida omvandlar strålningen till synligt ljus – detta är även fluorescerande (efterlysande) vilket gör att röret flimrar mindre av växelspänningen.

Alla lysrör kräver någon form av förkopplingsdon för att fungera – vilket sitter monterat i armaturen. Det kan antingen vara konventionella eller ett HF-don(elektronisk högfrekvent) där det senare är bättre bland annat ur energisynpunkt, livslängd och genom minskat flimmer. Den fungerar dock dåligt i kyla – där bör man använda konventionella don istället. Det finns även don för ljusreglering vilket kombinerat med dagsljus- och närvarostyrning kan ge mycket stora energibesparningar.

Idag används tre typer av lysrör:

• T8 (diameter 26 mm) är en äldre typ av lysrör. Har en livslängd på 12.000 eller 17.000 timmar med konventionellt respektive HF-don. Energiutbytet är 64–89 lumen per watt.
• T5 (diameter 16 mm) kan endast fås med HF-don. Har en livslängd på 17.000 timmar och ett energiutbyte på 67–104 lumen per watt.
• Kompaktlysrör finns i många olika former. Har en livslängd på 8.000 eller 11.000–16.000 timmar med konvertionellt respektive HF-don. Energiutbytet är 46–76 lumen per watt.

Lysrörens färgtemperatur benämns enligt: Miljö = 2.700, varmvit = 3.000, vit (kallvit) = 4.000 och dagsljus = 5.000 Kelvin. Dom har en färgåtergivning mellan 50 och 95 Ra – men ingen människa bör arbeta i ljus med under 85 Ra. För att ange vad det är för färgkvalitet från en ljuskälla finns en tresiffrig kod. Den första siffran är första siffran i färgåtergivning och dom andra dom två första i färgtemperatur – till exempel betyder 830 att ljuskällan är 85 Ra och 3.000 Kelvin.

Lysdioder (LED) är än så länge svåra att arbeta med eftersom färgtemperatur och färgåtergivning är väldigt osäker. Dom är dyra vilket vägs upp av en mycket lång livslängd – men kvalitén på ljuset förändras med tiden. Idag är den vanligast i led- och nödbelysning samt i dekorativ belysning. Det är dock en ljuskälla som många tror på för framtiden eftersom den är mycket energieffektiv.

Lågenergilamporna som ersätter glödlampan

När det nu är dags att byta ut glödlamporna är det lysrör, halogenlampor och lysdioder vi har att välja på. Man har helt enkelt monterat dessa i gängsocklar för hembelysning – vanligast är E14 (liten) och E27 (stor). Hur bra lågenergilamporna är skiljer sig mellan fabrikat och modell – i många butiker och på förpackningarna finns det därför information som jämför med glödlampor. Man anger dessutom ljusflödet och färgtemperatur på förpackningar.

Foto: Philips

Klar glödlampa, tre modeller av lysrörslampor, klar halogenglödlampa, lysdiodslampa.

Lysrörslampor är inte helt oväntat ett lysrör i en gängsockel. Dom kan vara spiralformade, raka eller med en glödlampsformad kupa för att till exempel fästa en lampskärm. Gemensamt är dock att dom har ett inbyggt driftdon som gör dom något klumpiga. Vill man ljusreglera dom med den dimmer man tidigare reglerat en glödlampa med, måste man dessutom köpa speciella modeller som är mycket dyrare. Det finns även modeller med inbyggt skymningsrelä vilket kan spara ännu mer elektricitet. Den enklaste modellen sparar 70–80 procent energi.

Halogensparlampa eller halogenglödlampa (classic) kallas det när en liten halogenlampa monterats i ett glödlampsformat glas. Dom finns både i klar och frostad modeller och går knappt att skilja från glödlampor. Det gör den perfekt för lampor där ljuskällan är en del av utseendet – till exempel kristallkronor. Dom har alla fördelar en halogenlampa har som högt Ra och möjlighet till ljusreglering, därmed har den även sämre livslängd och energiutbyte jämfört med lysrörslampan – det kommer dessutom bli skärpta krav även på halogenlampor i framtiden. Energibesparingen är 30–50 procent.

Lysdioden hittar vi oftast antingen inbyggd direkt i armaturen, eller som ersättning för halogenlamporna. Det finns även modeller med gängsocklar men dom är ovanliga. Som vi skrev ovan är det här en en ljuskälla som många tror på för framtiden.

Med den här informationen i i bakhuvudet blir valet av ljuskälla mycket lättare i butiken. Har du fler funderingar på ljuskällor och vad som kommer häda framöver rekommenderar vi ett besök hos Energimyndighetens informationssida om ljuskällor. Läs även vår tidigare artikel om olika färgkällors temperatur och hur det påverkar arbetet vid till exempel trycksaksproduktion.

Hoppa högst upp på sidan

Hoppa högst upp på sidan