Vad du får skriva och publicera på bloggar och i nättidningar
Så här gäller Personuppgiftslagen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen för just din sajt
Visst har vi yttrandefrihet i Sverige, men det betyder inte att man får säga vad som helst när som helst. Dessutom är det extra noga när man publicerar något på internet. Driver du en blogg, en nättidning eller lägger ut bilder på Facebook måste du känna till vad som gäller.
Svensk lagstiftning är ganska snårig och svår att ta sig igenom. Inte ens jurister verkar begripa hur allt hänger ihop alla gånger. Så att en viss oklarhet råder i samhället är ganska förståeligt. Här ska vi försöka förenkla och ta några exempel på vad som gäller publicering på internet.
Foto: Macbloggen
Publicera på sajter du inte äger
Det här måste man nog säga är det vanligaste beteendet. Oavsett vad det är för typ av sajt och var den drivs någonstans så gäller svensk lag om innehållet riktar sig till den svenska marknaden. En exakt gränsdragning går inte att ge på förhand, utan det är domstolen som gör den bedömningen från fall till fall.
Som tumregel kan man ändå säga att om innehållet i huvudsak är på svenska så är det en svensk sajt i lagens mening. Oavsett var servern är placerad eller var företaget eller personen som driver den är skriven.
För sajter som Youtube och Facebook som har en gigantisk användarbas spridd över hela världen blir det svårare. Här blir det upp till domstolen att bedöma vad som gäller. Så länge vi inte har fått en dom mot någon av de sajterna kan man inte vara helt säker.
Den lag som gäller för svenska sajter med användargenererat innehåll är Personuppgiftslagen (PUL). Det är en sträng lag där brott mot den kan ge böter eller fängelse i högst sex månader, och vid grova brott fängelse i upp till två år.
Sammanfattar man PUL så säger den att man inte får publicera uppgifter om ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförbund om inte personen i fråga lämnat uttryckligt samtycke eller själv på ett tydligt sätt offentliggjort uppgifterna.
Förutom PUL gäller även Brottsbalkens femte kapitel om ärekränkning. Enligt den får man inte säga saker om personer i syfte att utsätta dem för missaktning. Man kan alltså göra sig skyldig till ärekränkning även om det man säger är sant. Allt handlar om uppsåtet. Man kan säga att det är en lag mot skitsnack.
Sammantaget så måste man alltså alltid vara saklig och aldrig publicera något som faller under definitionen i PUL om man inte uttryckligen har tillstånd att göra det. Om man publicerar på en sajt man inte själv äger så är det upp till sajtägaren att se till att det finns tillstånd i tillräcklig omfattning.
Barnbilder på Facebook eller din blogg
Eftersom PUL uttryckligen listar ras och etniskt ursprung som personuppgifter så får man inte publicera bilder på människor om de inte i förväg godkänt publiceringen. Det gäller även omyndiga personer. Föräldrar har alltså ingen rätt att besluta över publicering av personuppgifter för sina barn, utan barnen måste själva ge /…/ frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring /…/.
Det gäller inte bara barn, utan även bilder på alla personer. Lägger du ut bilder på din privata blogg är det du som är juridiskt ansvarig för att erfoderligt tillstånd för publiceringen finns av personen i fråga. Lägger du ut bilder på Facbook är det den som äger Facebook som är ansvarig. Rent krasst kan alltså Mark Zuckerberg ställas till svars för fyllebilder på Facebook.
Men hur är det med tidningar och nyhetssajter?
I Sverige har vi ett starkt skydd i Tryckfrihetsförodningen (TFF) för publicering av bilder och texter i tidningar och i etermedia som radio och TV. Det fungerar så att redaktionen utser en ansvarig utgivare och anmäler detta till Patent- och registreringsverket tillsammans med en utgivningsplan. Efter beviljad ansökan utfärdar PRV ett utgivningsbevis som är det som behövs för att publicerade texter och bilder ska falla inom TFF.
För webbplatser som en blogg eller nyhetssajt krävs motsvarande ansökan hos Radio- och TV-verket. Har man det får man samma källskydd och samma rättigheter att publicera bilder på människor utan uttryckligt tillstånd som tryckta tidningar har.
Har man ett utgivningsbevis har man också ansvar för allt som publiceras på sajten. Radio- och TV-verket beviljar därför inte utgivningsbevis om man tillåter omodererade kommentarer på sajten. Även kommentarer är publicerade och därmed också ansvarig utgivares ansvar.
Tänk efter före och sök utgivningsbevis
Det viktigaste är att ha tillstånd – helst skriftligt – från alla personer som förekommer i text och bild på sajten. Men enklast och bäst för alla är att söka ett utgivningsbevis och utse en ansvarig utgivare. Publicerar man mycket foton på människor är det helt klart värt besväret för att slippa samla in publiceringstillstånd från alla.
Men även ansvariga utgivare kan ställas till svars för ärekränkning och förtal. Så tänk efter en gång till innan du trycker på publicera-knappen.