Har du verkligen lov att publicera bilden?
Att lägga ut bilder på nätet är skitenkelt rent tekniskt. Men hur ser egentligen juridiken kring bildpublicering ut? Och även om du får, vad bör du publicera? Vi reder ut begreppen.
I dagsläget finns det i huvudsak fem lagar som reglerar publicering av bilder. Tryckfrihetsförordningen (TF), yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), personuppgiftslagen (PUL), marknadsföringslagen och upphovsrättslagen. Här betar vi av dem i tur och ordning.
Foto: Macbloggen
Tryckta medier
Bilder publicerade i tryckt media lyder automatiskt under TF, undantaget reklambilder som istället regleras av bland annat marknadsföringslagen. För att man ska kunna avkräva ansvar av någon om bilden föreställer något som bryter mot TF, YGL eller någon annan lag, så krävs också en ansvarig utgivare. Ansvarig utgivare är den som publicerar trycksaken, eller en namngiven person om flera står bakom publikationen (en tidning med en redaktion till exempel). Det kan bara finnas en enda ansvarig utgivare.
Foto: Macbloggen
För publicering av bilder som omfattas av TF och/eller YGL krävs att fotografen givit sitt tillstånd och att fotografens namn anges i anslutning till bilden. Däremot behöver man inte fråga personerna på bilden om lov innan publicering.
Reklambilder
Ska bilden publiceras i marknadsföringssyfte måste inte bara fotografen ge sitt tillstånd, även personer som förekommer på bilden (modeller exempelvis) måste ge sitt tillstånd. När det gäller modellens tillstånd så kan det vara ett avtal mellan modellen och fotografen, där modellen låter fotografen få fri förfoganderätt över bilden, och i och med det kan sälja den vart som helst utan ytterligare godkännande av modellen. Det är det vanligaste.
Foto: Macbloggen
På nätet
Normalt sett lyder bilder publicerade på nätet under PUL. Det innebär inte bara att fotografen måste ge sitt tillstånd och namnges, utan även att alla personer på bilden måste ge sitt tillstånd till publiceringen. Allting som kan härledas till en individ måste godkännas av nämnda individ innan publicering. Om man inte gör det kan man bli dömd för brott mot personuppgiftslagen till böter eller fängelse i högst sex månader, alternativt högst två år om brottet kan anses grovt.
Foto: Karl Wångstedt
PUL är en väldigt sträng lag, och ett exempel är den kvinna som på sin blogg skrev om en kyrkvaktmästare som brutit foten, och som resulterade i en dom för brott mot PUL till böter.
För att slippa ifrån PUL på nätet måste det finnas en ansvarig utgivare och ett utgivningsbevis kopplat till sajten. Anmälan och ansökan görs till Radio och TV-verket. Har sajten ett utgivningsbevis gäller samma regler för publicering som i en dagstidning.
Det här måste du tänka på
Har du en blogg, ett konto på Flickr, Facebook eller liknande och vill dela med dig av dina bilder så är det vettigt att tänka efter innan du lägger ut dem. I och med att inga av de stora sociala sajterna har utgivningsbevis – eftersom det förutsätter att användarna inte kan publicera innehåll – så lyder allt innehåll på dem under PUL. Inga personuppgifter får alltså publiceras där.
Samma sak gäller om du driver en blogg eller egentligen vilken sajt som helst på nätet och inte har utgivningsbevis.
För att publicera fotografier på den typen av sajter krävs alltså att du har tillåtelse inte bara från fotografen (vilken förmodligen är du själv) utan även från alla som är avbildade. Det här gäller oavsett ålder på den avbildade. En omyndigs förälder kan alltså inte lämna tillståndet, utan det måste vara personen själv. Foton på barn som inte kan skriva och läsa är generellt sett inte tillåtet att publicera, eftersom barnet rimligtvis inte kunnat godkänna publiceringen.
Tumregeln är att alltid berätta att du planerar att lägga ut bilderna på nätet när du fotograferar. Fråga också om det är okey för alla du plåtar. Säger någon nej måste det respekteras.